söndag 24 januari 2010

På gränsen till nervsammanbrott...

Plötsligt finner jag mig själv medverka i den där filmen. Den då Michael Douglas bara får nog och spårar ur totalt. Vad heter den nu igen? Är det the Game - näe. Skit samma. Jag är med i alla fall.

Det är kö på Ica. I alla tre kassor. Paret som står framför mig pratar engelska. Kunden framför dem storhandlar. Och det visar sig att tre av varorna saknar streckkoder. Den manliga kassörskan (heter det så) ropar på Emanuel som troget springer och kollar upp priset. Kassörskan bakom säger något till min kassörska, som fräser tillbaka att han har minsann också kö i sin kassa. Två gånger fräser han samma sak. Det engelska paret kommer fram...

Samma sak; streckkod saknas. Emanuel!!! Fixar. Min kassörska slår hårdare och hårdare på tangenterna och jag väntar mig att något ska hända snart. Det blir lite obehaglig stämning därinne då jag hör honom säga med hög, lite hetsig ton: Threehundredseventitwoandfifty please.

Den engelsktalande mannen replikerar ännu vassare: Jag pratar svenska.
Kassörskan: Då ber jag om ursäkt. Trehundrasjuttiotvåochfemtio, TACK! Det är ju inte lätt för mig att veta.
Engelskmannen: Du är en mycket konstig man. Mycket konstig. Jag har handlat av dig i åtta år och vi har alltid pratat svenska och nu vet du inte vem jag är. Konstig.
Kassörskan: JAG KANSKE HAR DÅLIGT MINNE, nästan skriker han nu. Och jag ser hur blicken förändras och hur svettpärlor tränger fram ovan överläppen. Och jag ber en tyst bön att mina streckkoder ska vara korrekta när det blir min tur.

Det är dem inte. Det saknas på osten. Någon (inte jag- jag svär) har rivit bort etiketten. Och Emanuel får komma igen. Också han ser lite rädd ut nu. Slagen på kassans tangenter blir bara hårdare och hårdare. Ögonen svartare. Och jag ser hur pulsen slår i tinningarna. Det här är fan läskigt, tänker jag.

Jag klarade mig ur butik utan skador denna gång. Men tänk. Hur många går inte omkring och känner som denna man. Frustration. Press från alla möjliga håll. Streckkoder som inte funkar. Eller datorer som krånglar. En engelsk man (som kan svenska) som plötsligt kallar en för konstig. Och det kan vara kört. Ja, det finns de som lever på gränsen till nervsammanbrott. Whatch out! Be careful!

//Aron

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar