Var över till Norge igår för ett kort möte med en ny kund som vi ska börja jobba med. Arlanda-Oslo tur och retur. Jag gillar verkligen att flyga. Total avkoppling. Inga telefoner som ringer. Inget…. Man kan bara sitta. Och bli serverad en torr fralla och lite kaffe.
Bakom mig på flyget sitter två killar. I min ålder. Klädda i kritstrecksrandiga kostymer. Ser ut som unga affärsmän, lagom kaxiga för att jobba på något hypat IT-bolag. Den ena läser DI, den andra Svenskan. Jag hör att de diskuterar något av innehållet i blaskorna. Jasåjahaja.
Och så börjar de.
Levererar den ena norgehistorien efter den andra. Och skrattar. Högt. Och vi som sitter runt omkring kan inte låta bli att instämma i skrattet. Det blir lite smått hysteriskt eftersom det samtidigt avslöjar alla grannar . Att de/jag lyssnar på affärsmännen fast man inte borde. Dessutom tänkte nog alla att det kunde ju faktiskt vara så att någon runt omkring männen kunde vara norrman själv. Ganska troligt till och med va. Ja det var en konstig situation.
Jag kommer i alla fall i håg ett par av historierna. Så här kommer de:
En svensk hare har kommit nära norska gränsen då han möter en norsk hare flyende in till Sverige.
- Varför flyr du?
- Det är älgjakt i Norge.
- Men du är väl ingen älg?
- Nej, men säg det till norrmännen."
- Vet du varför det blir krig mellan Norge och Sverige om 1000 år??
- För det är då dom fattar våra skämt!
Passageraren till flygvärdinnan
- Hur högt är det här planet?
- 10000 Meter
- Oj! Och hur brett är det?
Ja, ni hör. Asroliga! Ja, i rätt sammanhang alltså. Men ack så torra i fel sammanhang.
Och så är det ju med allt men ska göra. Det gäller att sammanhanget stärker det man vill få fram. Detta är väl något alla borde ägna en extra tanke på när en konferens ska arrangeras. Ofta är det väl en föreläsare som ska få ut ett budskap. Och då gäller det att hitta förstärkning. Sånt som stärker budskapet. Stämning, färg, form.
Ananrs kanske ingen skrattar, eller förstår, eller kommer ihåg. Som med min Norgehistoria.
//Aron
lördag 12 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar